Som att prata med en stenvägg

Där försvann lyckan och stoltheten fort.
Jag har tydligen inte lärt mig efter alla år att försöka anförtro sig åt pappa är som att begå självmord. Att försöka förklara för honom varför man ska prova med tabletter så han förstår är omöjligt eftersom människan bara går efter sitt eget liv och välmående och tankesätt och att han tar för givet att alla andra ska vara som honom. Han kan inte heller förstå varför man ska ta tabletter eller att man kan må dåligt över huvud taget, och när man väl förklarar så blir de ännu värre. Han kan verkligen inte förstå hur vissa grejer har påverkat mig till de jag är idag. Bara det som hände under hans tak eller att jag mer eller mindre har fått tagit allt ansvar sen jag var 12 är för honom bagateller . De första ska ja strykit streck över och de andra so han citerade " men du som är så stark säger du är de väll bara att skratta bort allt, och gör man inte de för sin mor". Känns verkligen som han tar mig på allvar känner jag . fy fan.  ne orkar inte ens skriva ner allt.........
ska iaf sluta anförtro mej till honom...