Biologiska klockan tickar... jag håller för öronen... eller?

ja, nu tickar klockan och jag ser alla mina vänner runtom mig bli stadgade i livet och skaffar fint boende, fint liv och familj. Jag borde inte känna mig stressad, ändå gör jag det då mitt undermedvetna vet mina gränser och hur lång tid det tar att egentligen komma till det stadiet med en person. och jag är långt ifrån där. Långt. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna komma vidare. Ännu större chock kom när jag fick veta att min barndomskärlek och bäste vän också är på g. som ett slag i ansiktet.


Jag borde sluta hänga på internet. Det blir så mycket mer gjort i livet då.... men ändå är jag knappt här så jag vet inte. Äh ja örker inte.

Jag vill träna och det gör jag med . tränar mer än vad jag ska behöva egentligen, allt för att bli nöjd med mig själv och mer trygg i mitt skinn. Ju mer jag tränar desto fetare blir jag. Jävla depression som ligger i bakhuvudet och trycker på mina gamla mönster . blä .

Att banta ..

Banta är ett sånt hårt ord. Så strikt så det för att man blir mer sugen på onyttigheter än vad man borde. Det borde heta att "få bättre kost" eller "tänka mer på vad man äter" i vilket fall som helst resulterar det i att man faktiskt bantar. Jag borde banta men har insett att det är svårt så länge jag bor med någon som älskar sötsaker och allt vad det innebär.  I december har jag chans att börja mitt nya liv, ensam och stark. Men jag vill börja redan nu, men på nått vis blir frestelserna för stora, kommentarerna för hårda och fallen för långa.  Fyaleden. Känner mig duktig iaf att jag rört på mig mer eller mindre varje dag de senaste 2-3 veckorna . Nu är jag dock sjuk så får nöja mig med promenader. 

Idag ska jag åka till storfors. Det är boupptäckning, och jag åker dit med blandade känslor.

Vi får se hur dagen slutar .. 

Att banta ..

Banta är ett sånt hårt ord. Så strikt så det för att man blir mer sugen på onyttigheter än vad man borde. Det borde heta att "få bättre kost" eller "tänka mer på vad man äter" i vilket fall som helst resulterar det i att man faktiskt bantar. Jag borde banta men har insett att det är svårt så länge jag bor med någon som älskar sötsaker och allt vad det innebär.  I december har jag chans att börja mitt nya liv, ensam och stark. Men jag vill börja redan nu, men på nått vis blir frestelserna för stora, kommentarerna för hårda och fallen för långa.  Fyaleden. Känner mig duktig iaf att jag rört på mig mer eller mindre varje dag de senaste 2-3 veckorna . Nu är jag dock sjuk så får nöja mig med promenader. 

Idag ska jag åka till storfors. Det är boupptäckning, och jag åker dit med blandade känslor.

Vi får se hur dagen slutar ..