söndag 11 mars 2012

Nattligt grubbel på grund av magkatarr

Har åkt på magkatarr igen tydligen så kan inte sova. Halsbränna till tusen och svider i magen. Tack gode Gud för mormor och morbror (kanske till och med Katarina) för bidraget till matkassan. Helt oväntat men ack så behövligt speciellt i detta tillstånd, så imorgon blir det att gå och handla youghurt!

Kan även tala om att jag känner mig lite besviken på en viss persons beteendeförändring. Jag har flertaliga gånger försökt att räcka ut en hand och ta initiativ till att ses, men för att bli besviken gång på gång. Tomma löften gör att man tillslut tröttnar och slutar att slösa energi. Ytterst synd då denna person är en människa som jag verkligen bryr mig om och önskar allt välmående i världen, och att personen funnit den ro som behövdes. Men som sagt man tröttnar på att försöka få plats.

Just nu har jag tre katter hemma :) i det stora hela har det hittills gått bra, lite fräs och väs och morr från min lilla dam och dom andra två bara försöker få det att lossna . Haha hon är väll som mig , enveten ;) men de släpper nog snart :)


Idag (eller ja igår) var det exakt ett år sen farfar somnade in. Konstigt nog hade jag glömt bort datumet då hela denna kommande vecka förra året var ett virrvarr, men har hela förra veckan och veckan innan haft i tanke att det snart är ett år sen. Ibland drömmer jag om honom, och han är alltid där med en hjälpande hand, men jag ifrågasätter alltid hans medverkan och varför han är där när jag drömmer. Och alltid när jag drömmer just om honom så är känslan så stark att den är svår att skaka av sig den . Senaste drömmen handlade på nått sätt om en återträff, och jag hade glömt allt mitt smink så farmor lånade ut till mig. Men på nått vänster var hennes smink helt i fel hudton så att jag först blev för blek av foundationen och Aldeles för brun.... Eller ja guldig av pudret. Här var där farfar dök upp och gav en hjälpande hand och försökts få färgen i min panna jämn och fin och visade hur man gjorde. Haha sjukt va? Vad jag vet kunde han inget om sånt egentligen , men det handlade nog mest om den där hjälpande handen .. Jag saknar honom mer än man kan tro , och mer än vad jag visat. . . Nej nu sova natti

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar